I artikeln kommer vi använda de engelska uttrycken ”selfcare” och ”pampering” men vi översätter och definierar begreppen först. Selfcare översatt är självomsorg, att ta hand om sig själv. Pampering är lite svårare att direkt översätta till svenska, klema bort, skämma bort, pjoska med, är alternativ på översättning. Innebörden blir just att ge sig själv i överflöd och mer än man egentligen behöver.
Tar du verkligen hand om dig själv om du inte har en hudvårdsrutin med 10 produkter?
Selfcare, eller ett konsumtionsknep
Selfcare är numera ett paraplybegrepp som oftast är riktat mot kvinnor, i form av ansiktsmasker, kosmetika, massage, bubbel och middagar på dejt med sig själv eller väninnorna. Som vi snabbt ser är det konsumtion och lyxvaror det handlar om. Under begreppet faller även aktiviteter som träning, yoga, mindfulness, coaching, terapi etc. Vi kan ju tycka att ”allt som får oss att må bra” faller rätt under detta paraplybegrepp.
Istället för dyr kosmetika och behandlingar borde nog många av oss fokusera selfcare ner mot något mer basic för att faktiskt må bättre. När man känner sig hängig är ju inte första frågan ”när la jag en ansiktsmask senast?” utan mer troligt ”har jag sovit ordentligt, har jag ätit osv”. Vi måste se till våra basbehov för att må bra. Vara lagom mätt, sovit bra, fått i oss vätska, inte frysa eller vara överhettad, listan kan göras lång. Konsumtionsföretagen skor sig på begreppet selfcare – för självklart måste vi ta hand om oss själva! Skammen som kommer med att inte ta hand om sig själv är överhängande i dagens samhälle (exempelvis hygien, fatshaming, kroppsideal osv). Media skriker med stora rubriker hur vi ska göra – men är det verkligen rätt metod de skriker om? Ta hand om sig själv är inte något som ska behöva kosta i överflöd och bli en ekonomisk klassfråga att ha tillgång till. Till en viss nivå, allt kostar ju nästan idag, men inte till nivåerna vi ser idag.
Dr Scott (författare till boken ”For When Everything Is Burning”), leg psykolog, presenterar selfcare som en bluff. Han använder sig av Maslows behovstrappa (läs mer här) för att skapa en bild av hur våra basbehov skiljer sig från begär och självförverkligande som syns högre upp i trappmodellen. Han menar att med selfcare i den nedre strukturen av pyramiden blir pampering den övre delen. Dr. Scott nämner också selfcare som ett konsumtionsbeteende där människor blir mer eller mindre hjärntvättade att t.o.m självsabotera sin selfcare i jakt på vad industrierna presenterar. Ett exempel han ger:
En person känner sig utmattad och därför i behov av semester, semester med utlandsresa, drinkar och bad marknadsförs som en bra selfcare att unna sig när jobbet tar för mycket. För att ha råd med denna semester kommer personen att ta till sig mer arbetstid vilket i sig kan leda till försummelse av sömn, mat, relationer osv. Under denna period kommer personen alltså försumma sin selfcare i jakt på något som egentligen borde kallas pampering.
Risker
Vi människor är ju egentligen både väldigt enkla samtidigt extremt komplexa varelser. Basala behov ändras beroende på var i världen man befinner sig, vad för förutsättningar man har osv. På en plats kan mat vara det enda aktuella behovet – medan på en annan är man inte nöjd om det inte finns gratis sjukvård.
Nackdelen är att marknadsföringen självklart täcker för de dyrare (och inte nödvändigtvis hälsosammare) alternativen. Det kan få folk att tro att om de inte köper allt som marknadsförs som selfcare kommer de inte må bra eller tar hand om sig tillräckligt bra – här skuldbelägger vi lätt oss själva att inte göra tillräckligt, motsatsen till selfcare. Det blir snarare ett konsumtionsbeteende hjärnan kommer koppla till selfcare – istället för själva aktiviteten. Till exempel när det står flera dyra hudvårdsprodukter på hyllan i badrummet, har hjärnan redan fått sin kick av att ha införskaffat dem – istället för att faktiskt vårda huden med hjälp av bra produkter och en trevlig hudvårdsrutin.
Selfcare vs. Pampering
Stora frågan rinner ner till ”vad är behov och vad är överflöd”. Begreppet selfcare kanske bör täcka behov medan begreppet pampering ska vara överflödet. Men skulle ordet pampering verkligen slå igenom lika hårt för att övertyga konsumenter om att de verkligen behöver något? Antagligen inte.
Vad tycker du om denna begreppsdebatt? Gå in på vår Facebook-sida och berätta!