Att inte vara benägen att ta till sig kunskap förknippar många med dumhet. Nu har en studie vid Lunds universitet visat att den mänskliga hjärnan är programmerad till kunskapsresistens.
Våra hjärnor är inte utvecklade för att proppas fulla med årtal av när kungar levde, grundämnenas atomnummer eller vilka verb som är regelbundna. Nej, forskare i neuropsykologi har nu genom ett experiment lyckats bevisa att de är programmerade att lyssna på och lära av den vi gillar.
Vårt minne gör att vi kan lära oss nya saker, dels från egna upplevelser, dels genom att knyta samman och dra slutsatser från vår omvärld, inte nödvändigtvis baserade på våra erfarenheter. Inom forskning kallas detta för minnesintegrering.
Minnesexperiment hjälpte forskarna
För att ta reda på vad som påverkar våra möjligheter att lära oss fick försökspersonerna i forskningsexperimentet i uppgift att komma ihåg och koppla samman olika föremål som skål, boll, sked och sax.
Det visade sig att förmågan att komma ihåg och koppla samman information, alltså minnesintegreringen, var avhängig av vem som presenterade informationen. Var det en person som försökspersonen gillade underlättades kopplingen av informationen mellan händelser jämfört med när den presenterades av en person som ogillades.
– Att vi gör sådana slutledningar förvånar nog ingen. Det finns gott om forskning som beskriver att vi tar till oss information olika beroende på vem som förmedlar den och att detta kännetecknar såväl polarisering som motstånd mot ny kunskap. Vad vår forskning visar är hur dessa betydande fenomen till en del kan härledas till grundläggande principer som styr hur vårt minne fungerar, förklarar Mikael Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet och medlem i forskarteamet.
Exempel från verkligheten
Särskilt spännande tyckte forskarna att det var att vi tar till oss information olika beroende på vem det är som säger något, även när informationen är helt neutral och att effekten därför kan bli ännu mer påtaglig i det verkliga livet där information ofta väcker starka reaktioner och känslor.
– Ett politiskt parti argumenterar för att höja skatterna till förmån för sjukvården. Vid ett senare tillfälle besöker du en vårdcentral och noterar att förbättringar har gjorts. Sympatiserar du med partiet som ville förbättra vården genom höjda skatter är chansen stor att du tillskriver förbättringarna just skattehöjningen, trots att förbättringarna kanske hade en helt annan orsak, förklarar Inês Bramão, docent i psykologi och även hon medlem i forskarteamet.
Insikterna om hur kunskapsresistens och inlärning utifrån basala hjärnfunktioner öppnar upp för större förståelse för fenomenet. Det handlar alltså inte bara om filterbubblor i sociala medier utan också vårt medfödda sätt att ta till oss information, menar forskarna.