Många av oss vet känslan av hur stress och oro bokstavligen rinner av oss när vi kommer hem till ett älskat husdjur för att gosa, leka och bara samexistera ihop. Hur deras päls lugnar våra skakiga händer och blir som en snuttefilt mellan ångestfyllda fingerspetsar. Andra älskar att hälsa på grannens hund, kanske låna för en promenad – eller varför inte gosa lite extra med svärmors feta katt. Klappa hästar på landet och på lagom avstånd le åt kossorna som äntligen är ute på grönbete efter en lång vinter.
Talar vi samma språk?
Psykisk ohälsa är ett vanligt problem i Sverige och läkemedel är en av de vanligaste behandlingarna. När läkemedel inte ger önskad effekt är det viktigt att se till andra och alternativa möjligheter för att må bättre. Genom ett holistiskt synsätt har djur blivit en icke-farmakologisk behandling mot psykisk ohälsa. Djurterapi heter egentligen, enligt myndigheter, djurunderstödda insatser.
Studier visar även att husdjursägare anser att deras välbefinnande ökar tack vara husdjurens icke-dömande förhållningssätt, fysiska kontakt och lekfullhet. Knight och Oblak sammanfattar i sitt examensarbete att människan skaffar husdjur av många olika anledningar.
- Emotionellt stöd
- Sällskap
- Ersättning för barn
- Minskad stress och ångestfyllda
- Fysisk aktivitet
Det har även visat att barn som växer upp med husdjur har högre empati och självförtroende än barn som växer upp utan husdjur. Det är skillnad mellan att skaffa sig ett husdjur, och antagligen med det även en ny familjemedlem, eller att få hjälp av djurunderstödda insatser. Här är det viktigt att uttryck används lika och begrepp införs. Det för att alla involverade, forskare, utövare, brukare (kan även innebära kund, klient eller patient), myndigheter etc, ska veta att de pratar om samma sak. Språket är nästan alltid extremt viktigt för att undvika missförstånd där sådana inte får ske.
Det finns internationellt etablerade begrepp för djurunderstödda insatser, de olika inriktningarna heter på svenska:
- Djurunderstödd terapi
- Djurunderstödd pedagogik
- Djurunderstödd aktivitet
- Djurunderstödd coaching/vägledning.
För de inblandade myndigheterna är djurens välbefinnande alltid av hög prioritet, inget djur ska utnyttjas eller fara illa i uppdraget att hjälpa en människa fysiskt eller mentalt. Kollektivt är Sverige även ett land med ett bra djurskydd (relativt jämfört med andra länder) som är i ständigt arbete mot förändring och förbättring.
Vad är skillnaden?
Låt oss med hjälp av SLU Future One Health förklara hur de fyra olika inriktningarna för djurunderstödda insatser fungerar.
Djurunderstödd terapi har som huvuduppgift att förbättra fysisk, kognitiv, beteendemässig och/eller socio-emotionell funktion hos brukare.
Djurunderstödd pedagogik innebär att djur hjälper brukare att ta till sig av en undervisning. Detta kan ske både individuellt eller i grupp. Ett exempel är hundar som använd för att locka elever med hög skolfrånvaro tillbaka till skolan med ett socialt stöd.
Djurunderstödd aktivitet är den mer informella interaktionen för att skapa motivation, undervisning och avkoppling. Dessa djur-människa-team kan också arbeta formellt direkt mot hälsovården. Ett exempel är planerade djur-besök på särskilda boenden där de boende får klappa och umgås med djur som tas med av en grupp djurförare. Sådana här aktiviteter görs även av volontärer runt om i Sverige, t.ex. via djurskydd.
Djurunderstödd coaching/vägledning är fokuserad på att stärka brukarens personliga utveckling och förstärka deras sociala och/eller socio-emotionella funktion.
Vanligast kanske vi föreställer oss hundar när vi pratar om djur som hjälper till. Hund är vanlig att se som assistansdjur (t.ex. ledhund för syn-funktionsnedsättning) eller tjänstedjur (t.ex. polishundar inom spårning eller narkotika). Men det finns fler djur som gör en otrolig insats för att hjälpa oss människor. Gårdar och lantbruk är ett ställe där djurunderstödda insatser kan ske både individuellt och i grupp, stall eftersom hästar också är en stod del av djurunderstödda insatser. Exempel på djur som hjälper till vid djurunderstödda insatser är katt, kanin, marsvin, burfågel och akvariefiskar.
Enligt IAHAIO (International Association for Human Animal Interactions Organization) är det endast domesticerade djur som bör användas i djurunderstödda insatser. Trots det ska vi inte glömma alla vilda djur som bidrar till människans harmoni, fågelsång och alla spännande djur vi möter i naturen. Ibland kan vilda djur såklart även skapa oro, trots det har människan en stor fascination av vilda djur också.
Har du erfarenhet att arbeta med djurunderstödda insatser, eller att ta emot någon av dessa insatser? Skriv och dela din upplevelse på vår Facebook-sida!
