Hur många videos har du sett senaste veckan som rekommenderar vanor och rutiner som kommer förändra ditt liv och ta dig till ditt bästa jag? Eller videos om att pusha din vardag genom att gå upp klockan 4 på morgonen för att hinna med gym, yoga, dagbok och hälsosam frukost innan du börjar jobba?
Självhjälp och personlig utveckling
Internet är fullt av videos om ”glowups”, rutiner och vanor för att bli sitt bästa jag, idag drunknar vi i media om hur vi ska göra för att må bra. Självhjälp/utveckling är ett stort fenomen och det finns hyllmeter med litteratur; komma tillbaka efter utbrändhet, skapa hälsosamma rutiner och vanor, sätta gränser, leva långsammare och mer medvetet. Riskerna man sett med självhjälp idag är att det blivit en konsumtionsvara av till exempel kurser, föreläsningar och litteratur. Dessa kan vara livsnödvändiga för många av oss, risken ligger i att fastna i karusellen och aldrig göra själva jobbet. Bara genom att läsa ytterligare en bok om självutveckling kommer man känna att man gjort något – fast man fortfarande har samma rutiner dag in och dag ut som inte fungerar speciellt bra. Det svåra verkar ligga i att ta till sin informationen och sen faktiskt praktisera det man lärt sig istället för att fortsätta konsumtionen. När man lika väl kan sätta sig i soffan och kolla ytterligare tio videos om ”10 vanor till medveten tillvaro” eller ”20 saker jag slutade göra för att bli mitt bästa jag”. Det kan tyvärr gå såpass långt att det blir ett riktigt beroende, där hjärnan tror att själva konsumtionen är målet som skapar dopaminkickar.
Pusha hårdare
Sen växte en ”hustle-kultur” fram och spreds online som en löpeld. Vi kan översätta ”hustle” till att ”arbeta/kämpa hårt”. Idén är att om man arbetar riktigt hårt och sliter kommer man kunna nå vilka mål som helst, oavsett var man startar. Detta går tillbaka till det kända fenomenet ”-den amerikanska drömmen-”, som var drömmen att vem som helst som jobbar hårt, oavsett bakgrund, kan skapa ett bra liv för sig och sin familj. Idag är det en onlinekultur som förespråkar tidiga morgnar, isbad, iskalla duschar, tung träning, strikta dieter och att sociala relationer ska vara givande med människor som hjälper en att utvecklas. Det här fokuserar mycket på karriär och produktivitet i privatlivet, det finns väldigt lite utrymme för nöje, närvaro och vila. Här har vi också ett stort utbud med rubriker som ”10 vanor för att öka produktivitet”, ”Såhär slutar du vara lat”, ”5 sätt att få mer gjort” osv. Tyvärr har ordet lat blivit kopplat till aktiviteter som egentligen bör kategoriseras som vila och återhämtning. Idag kopplas denna typ av mentalitet till utbrändhet, där man tyvärr lätt hamnar när man sliter och sliter utan något fokus på återhämtning och vila. Ideologin pratar, oftast genom influencers, gärna om entreprenörskap, resande livsstilar och även här om att bli sitt bästa jag.
Pendeln slår tillbaka
Ett svar på hustle-kultur har nu blivit ”slow-living” (att leva långsamt). Det verkar vara en pendelsvängning tillbaka mot självhjälp med fokus på medveten närvaro och ett lugnare tempo där vila får utrymme. Influencers som i år har marknadsfört den nämnda hustle-kulturen har vänt blad och började prata om hur mycket bättre de mår nu när de sänkt kraven, tempot och spenderar mer tid med nära och kära samt intressen som inte drar in pengar. Som misstänk är inte denna ideologi något nytt i internets tidsepok heller. Buddhistiska munkar är ett välkänt exempel på en lugn och medveten tillvaro, om än extrem för många av oss.
Balans
Förvirringen kommer alltså i – vilket är rätt? Ska man dra i en hög växel och kämpa sig framåt eller ska man ta några djupa andetag på lunch och sakta ner sin arbetsdag så man orkar laga mat när man kommer hem?
Svaret är både enkelt och komplicerat, det landar på ordet ”balans”. Vissa dagar behöver vi lägga i en växel och ta oss genom större problem, andra dagar behöver vi andas, ta en skogspromenad och njuta av att existera. Hand i hand kommer dessa metoder längre än var för sig.
Det å ena sidan kan vara lätt att säga ”jobba mindre” när man har en god ekonomi efter år av hårt arbete att bygga en karriär som nu rullar stadigt. Den orealistiska bilden som sociala medier visar blir som vanligt komplicerad i relation till de vanliga dödliga som konsumerar innehållet. Exempelvis en ensamstående mamma som knappt får ekonomin att gå ihop har nog svårt att praktisera ”slow living” när hennes livssituation snarare kräver ”hustle”. Men hur många i den situationen slukar media om saken, de är antagligen upptagna med att jobba och få livet att gå ihop. Å andra sidan är en risk med dessa digitalt spridda kulturer är att individer faktiskt börjar konsumera media som visar sig skadlig för just deras livssituation. Exempelvis en person som är i behov av återhämtning efter en utbrändhet börjar istället konsumera ”hustle” och metoder att öka tempot för det är vad deras sociala media valt att presentera för dem – det säger kanske sig själv att det är riskabelt.
Dessa onlinespridda kulturer är alltså inte alltid valbara när vi inte personligen styr vad sociala medier presenterar för oss på daglig basis. Samtidigt har dem existerat mycket längre än internet och sociala medier. Människan har alltid strävat med olika livsförhållanden och sätt att hantera livspusslet med hälsa och framgång som ledstjärnor. Två aspekter som många gånger och nästan alltid är väldigt svåra att balansera.
Kom in på vår Facebook-sida och dela med dig av vad du tycker om dagens ämne!